Träffat likasinnade, irländska nomader, i Varberg

Apelviken varberg

Strax efter att vi parkerat på första parkett på Apelvikens Ställplats i tisdags rullade det in ett riktigt häftigt ekipage och ställde sig bredvid oss.

Vi spanade in den svarta stora husbilen, som tydligt är byggd i USA men vi såg att plåtarna var brittiska. De drar dessutom en bil bakom husbilen. Väldigt nyfiken på hur de kan köra det ekipaget i England, och jag fick tillfälle att fråga när vi möttes på stranden.

På denna bilden ser ni faktiskt både mig och en av irländarna!

Apelviken varberg

Det visade sig att de bor permanent i bilen och har gjort så i 2,5 år. De arbetar delvis online men de flyger även till sina arbetsplatser, vilka varierar. Hela eftermiddagen igår satt vi och pratade om hur deras liv ser ut. Och hur folk beter sig. Eftersom de har en stor och iögonfallande husbil är folk nyfikna. Så klart, det var ju vi också. Men de berättade historier som får mig att skämmas.

De har suttit utanför bilen när folk går runt bilen och tittar. Utan att ens säga hej. De finns även de som fotograferat bilen (vilket de har förståelse för) men de har även blivit motiv själva, utan att bli tillfrågade. De känner sig som apor i en bur ibland och det är tråkigt att höra att inte mer hänsyn kan visas. De hamnar ofta i situationer där folk ifrågasätter deras val av bil, varför de har en så stor husbil etc.  Ingen annan har med det att göra, så jag förstår verkligen deras frustration. En gång hörde de hur deras luckor på utsidan öppnades och då var det ett gäng personer som tyckte sig ha rätten att inspektera logistiken och förvaringen. I deras hem! Jösses, helt makalösa historier, som alla landat i deras dagböcker.

Eftersom vi alla fyra bor i våra bilar hade vi massor att snacka om och det var riktigt härligt att prata med likasinnade, som fortfarande arbetar men ändå valt att bo i sin husbil, och vi är nästan lika gamla..  😉

Och nej, de har inga problem att köra den bilen i England – inte heller på Irland, fast där kan det ibland bli lite smalt. Men det löser sig, säger de!

Så tacksamma för detta möte med massor av inspiration och fina samtal!

Apelviken varberg

Apelviken varberg

Apelviken varberg

Annars har vistelsen i Apelviken inneburit strandpromenader, skön vila i solen, mycket bad, cykling in till Varberg, bokläsning och faktiskt lite jobb.. (ja, jag har semester men helt ledig kan jag aldrig vara).

Idag lämnar vi Varberg och drar till våra gamla hemtrakter i Vimle för att fira en student. Men vi återkommer gärna, fast ryktena säger att det ska bli ett surfcenter här och att ställplatsen försvinner nästa år.

/Anna