Något måste hända!

Våren 2017 skrev jag 7 inlägg som publicerades i Alingsås Tidning. De har nu tagit bort den artikelserien så för att de inte ska försvinna helt har jag samlat alla artiklar i ett långt inlägg här istället.

Inlägget handlar om förändringsbehovet jag har. Har bloggat om det tidigare, men tänker att det är ett så grundläggande behov som tillgodoses i den här livsstilen och tycker därför det passar bra här. Slutet handlar ju dessutom om husbilslivet 🙂

Måndag

Förändring är viktig för mig!

Jag är alltid på väg nånstans, alltid i rörelse framåt. Till nya upplevelser, nya perspektiv, nya utsikter och insikter. Andra miljöer och andra sammanhang. Nya platser innebär skärpta sinnen och min uppmärksamhet är på max. Jag är väldigt nyfiken och tröttnar aldrig på att lyssna till människor som gör aktiva val till förändringar och utveckling i sitt liv.

Att vara rastlös kan upplevas som negativt, men jag ser det som en väldigt positiv egenskap. Det är en sinnesstämning som triggar förändring. När en har tråkigt och/eller inte riktigt vet vad en ska göra sätts kreativiteten igång, en får idéer och hittar nya vägar. Kanske rent av vägen till en förändring.

Jag drivs av förändringen som sådan. Det är förändringen i sig som är viktig för mig. Det kan vara små saker men det kan också vara mer omvälvande förändringar. När beslut är taget att förändringen ska genomföras – då kommer min rastlöshet, i väntan på att få genomföra förändringen. 

Andra upplever det som att jag har svårt att rota mig. Och ja, om att rota sig innebär att jag ska växa fast på en geografisk plats med samma värderingar och tankar hela livet så är jag absolut rotlös. Jag vill aldrig vara planterad som en växt med rötter! Däremot skickar jag mer än gärna ut mina tentakler för att suga upp ny näring till livet.

Vi är likadana Roger och jag. Vi styr vårt liv själva, driver det framåt tillsammans genom många förändringar till nya upplevelser, nya perspektiv och stor personlig utveckling. Vi är lyhörda för ny kunskap och nya insikter.

Jag tänker den här veckan berätta om hur drivet för förändringar präglat vårt liv. Att det inte är ett tecken på rastlöshet utan på utveckling. 

Tisdag

Utmaningar är förändringens sötma

Att drivas av förändringar innebär inte att jag gör förändringar varje dag eller varje vecka. Jag kan, tro det eller ej, också tycka om rutiner och vardagslunk. Men min nyfikenhet och min längtan efter utmaningar får mig ofta att prova nya saker, dock inte äventyrliga saker som att hoppa fallskärm eller bestiga Mount Everest.

Redan som barn ville jag ha förändringar och utmaningar. Då var det olika fritidsaktiviteter som jag provade. Jag spelade bordtennis, testade bandy, gjorde volter och flickflacks i redskapsgymnastik, tränade fjärilssim, sprang på linjen i handboll och hängde med scouterna. Jag gjorde allt jag kunde komma på som verkade roligt.  

I scouterna fastnade jag, var med i 10 år. Där var det hela tiden nya platser för helgens hajk, nya lägerplatser, nya utmanande övningar och ny spännande kunskap samt nya sammanhang. Jag tror det var det som gjorde att jag fastnade i scoutlivet från minior till ledare.

Handbollen höll jag på med i 6 år tills mitt knä gick sönder, jag gillade snabbheten och den ständiga utmaningen i att som linjespringare placera mig tillräckligt bra för att få passningar och göra mål. Alla de andra sporterna och aktiviteterna slutade jag med efter en termin eller två. De gav mig inte tillräckligt med utmaning eller förändringar. 

För det är även så att utmaningar är viktigt. Förändringen i sig skapar nya utmaningar för mig. Jag har förhoppningar om hur det ska vara efter genomförd förändring. Vad kommer jag mötas av? Vilka förhoppningar grusas? Vilka förhoppningar slår igenom? Åh det är så otroligt spännande att inte riktigt veta. 

Nöjda
Viktig ingrediens i närheten av vårt hem.

Onsdag

”Jag kommer inte hem, jag återvänder till min bostad”

Rubriken är ett citat av den svenska aforistikern Stig Johansson. Och det stämmer väldigt bra på mig! Min bostad är en plats där jag har alla mina saker. En plats jag ständigt återvänder till. Där jag sover, oftast. Det är praktiskt att ha en bostad. Det är en plats vi alltid möts på, jag och Roger. Det är vår gemensamma bostad.  

För många är ”hem” den fasta boplatsen som ger trygghet. När en kommer hem så stänger man dörren och känner sig trygg, känner att inget kan hända där. Men det är inte sant egentligen. Inbrott och våldsbrott sker ofta i hemmen. Trots allt otäckt som händer i världen är jag konstigt nog trygg. Jag kan bo var som helst. Skulle inte välja att bo i en krigszon eller i ett ständigt vinterlandskap. Men jag tror jag kan ha min bostad precis var som helst egentligen. 

Bostaden är en praktiskt detalj i livet. Där jag ordnat med de bekvämligheter jag vill ha såsom snabbt wi-fi och en madrass som är bra för min rygg. 

Att ha en fast bostad innebär begränsningar. Det medför kostnader jag måste betala varje månad. Det i sin tur begränsar min möjlighet till förändringar och utmaningar. Att ha en fast bostad innebär också att jag MÅSTE återvända. För att hämta post, för att vattna blommor, för att städa och för att samhället kräver det. 

Samhället är uppbyggt på att vi måste ha en bostad. En folkbokföringsadress där vår skatt beräknas utifrån. Där vi är registrerade i den svenska folkbokföringen.

Eftersom jag är en förändringsdriven person är en statisk boplats inte det som ger mig trygghet. Jag är min egen trygghet. Jag besitter möjligheten och förmågan att påverka mitt liv. Varje dag. Det är min trygghet.

Spanien blommar

Torsdag

Lämnade storstan och började om på landet

Det största förändringen vi gjort var när vi lämnade storstadslivet och flyttade till landet. Till Vimle i Herrljunga. 

I stan sprang vi allt fortare i ekorrhjulet. Vi jobbade båda väldigt mycket, hade ett stort hus som skulle skötas och renoveras, tonåringar som skulle servas och stöttas. Vi hann inte med. Att njuta fanns inte, det kändes så fel att bara leva för helger och semester. 

Till slut sa vi båda upp oss från jobbet och flyttade till Vimle och startade företag. ”Ni kommer aldrig bli accepterade på landet”, ”ni förstör er relation om ni både ska jobba och leva tillsammans”, ”hur kan ni säga upp er båda två, det är oansvarigt” Ja det är några av kommentarerna vi fick höra. Men vad fel de hade! 

Självklart var vi knasiga ”stabor” när vi satte grindstolparna för tätt så en traktor inte kunde komma in på gården eller när jag undrade vad det var för stor fågel (en trana) som flög över oss. Men å andra sidan var lantborna rätt knasiga också som inte visste vad ett USB-minne var. Vi lärde och utvecklade varandra. 

”Vad modigt”, ”Härligt att ni följer ert hjärta”, ”Lycka till” och andra varma kommentarer fick vi också! Vi bjöd in alla att uppleva vår idyll. Vi anordnade även skördefestival i Skölvene och tre Tweetups i Vimle samt att vi startade fiberföreningen. Dessutom startade jag och drev under ett år en nättidning/blogg för Herrljunga som hette iherrljunga.se men det blev en flopp och var bortkastade pengar dessvärre, men lärorikt!

Att göra det som faller oss in utan att tänka på hur det kommer uppfattas av andra eller hur det kommer gå, det är livet. Allt löser sig! Man kan alltid ta nya beslut och göra nya förändringar.

Fredag

Ständiga förändringar kräver offer

Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Att göra förändringar kräver offer. Varje gång. Jag vet vad jag har men inte vad jag får. Gillar ju att inte veta vad framtiden har i sitt sköte, inte veta exakt vad förändringen kommer innebära, men jag gillar inte alltid det jag måste offra. Jag gör aktiva val och vet att jag alltid kan göra nya val och ta nya beslut om det förra beslutet inte var helt rätt. Men det jag offrar förblir offrat.

Den senaste stora förändringen vi gjorde var att lämna Vimle, vår avstyckade gård där vi hade en katt, 9 minigrisar och 40 kvm växthus. En lugn och stillsam by, en oas i livet. Vi älskade verkligen våra 7 år i Vimle. Utan de åren hade vi inte varit de människor vi är idag. Men som du säkert förstått vid det här laget så krävdes en förändring till slut. Längtan efter något mer och något annat växte enormt de sista två åren i Vimle. Längtan av att se nya platser. Att resa. Men att göra det när man har en gård och djur att sköta var varken smidigt eller lätt. 

Att flytta in till citykärnan i Alingsås gav oss möjligheten att upptäcka världen. Att stänga dörren till lägenheten och bara sticka iväg för att släcka törsten av nya platser, nya kulturer och nya miljöer.

Det stora offret vid den flytten var mina minigrisar. Vi hade haft minigris i 12 år och de var en stor del av mitt liv, men intresset hade falnat ordentligt. I slutet var de mer en rutin som måste skötas. Även om jag så klart älskade mina djur innerligt så var det rätt beslut att lämna dem bakom mig. Både för dem och mig.

Att sakna är inte farligt! Inte heller är det nåt man måste undvika, det kan ge värdefulla insikter. Självklart saknar jag grisarna, men jag tänker på dem och vad de gett mig med värme.  

webbtanten
Webbtanten bloggar och jobbar. Digital tant 🙂

Lördag

Webbtanten, en tant som gillar webben

Webbtanten är mitt nick överallt online. Jag arbetar med webben, gillar digitaliseringen och jag är en tant. Passar mig perfekt. Jag startade min första webbplats 2003 när vi köpt vår första minigris, och jag gjorde Sveriges största informationssajt om minigrisar. 

2007 började jag blogga. Om odling, minigrisar, rawfood, digitala tjänster och resor har mina bloggar handlat om och till slut stod jag med fem bloggar som inte uppdaterades särskilt frekvent. Så i år slog jag ihop alla bloggarna till en, alla inlägg finns kvar fast är nu samlade på anna-forsberg.se. Fokuset i bloggen är det digitala, entreprenörskap och resor. Och när jag gör förändringar i mitt liv så kommer också bloggens innehåll att förändras, men inte namnet. Bor du i Alingsås och bloggar? Skriv då gärna en kommentar på min blogg så kikar jag in hos dig så vi kan peppa varandra!

Mitt företag VimleWebb AB, som gör WordPress webbplatser, fick sitt namn av byn Vimle så klart. Men när vi flyttade till Alingsås ville jag inte byta, det är ett etablerat varumärke då verksamheten funnits i 9 år. Dessutom är namnet en snackis, man undrar nästan alltid vad Vimle i namnet är och vad det kommer ifrån. Vilket du nu vet om du följt med under veckan.

Eftersom mitt arbete är helt digitalt är det faktiskt helt ointressant var jag bor och var företaget har sin adress. Även om jag gärna träffar mina kunder, som finns i hela Sverige men mestadels i Stockholm och Göteborg, så kan jag bo var som helst i världen. När vi är ute och reser har jag jobbet med mig, jag tar alltid hand om mina kunder även om svarstiden kan vara längre då jag inte är på hemmaplan. 

Att göra förändringar innebär inte att man måste göra helt nytt hela tiden. Man kan även ändra det befintliga. Som jag gjorde med mina bloggar, 5 blev till 1.

FrankieBoy & Scoobie

Söndag

Är en husbil vår nästa förändring?

Den romantiska bilden av att vara fri och åka ditt lusten styr oss finns där. Åka dit där vädret passar oss. Att ställa husbilen på en plats, ta cyklarna för vidare utflykter och utforskande. Är det vår grej eller kommer campinglivet innebära svårigheter som vi inte anat? Genom att hyra en husbil i två veckor testar vi. När du läser detta har vi precis börjat vår hyresperiod. 

Jag känner att ju äldre jag blir desto större behov av förändringar har jag. Kan en husbil ge mig den stimulansen jag söker just nu? Med en husbil kan vi dra iväg över helgen utan att fundera kring hotell eller ens vart vi ska dra. Vi kan vara spontana. Vi kan åka till Vimle och ställa bilen vid den utgrävna ån eller vid Sämbadet. Vi kan låta AHKs bortamatcher på helgerna styra våra resor. Kanske vi vill göra en vänskapsresa där vi under ett år besöker alla våra vänner. 

Med en husbil tror jag att vi skulle kunna resa och se nya platser och uppleva så mycket. Men som sagt, vi vet ju inte om vi gillar det kompakta och mer primitiva livet. Men vi hoppas det, för det låter så bra och vi har vänner som verkligen älskar sin husbil. Är husbil nåt för oss? Nu får vi svaret på frågan vi ställt oss i 10 år.

Att drivas av förändringar kräver att man är stark i sig själv och inte bryr sig om andras åsikter, för man är ganska ensam. Höjda ögonbryn och oförstående suckar vill man inte ha. Vi har glädjen att ha vänner som delar samma driv för förändringar, men vi har framför allt varandra. Vi bryr oss inte om vad andra tycker om våra förändringar. Vi bryr oss inte om ifall andra tycker vi är rotlösa, rastlösa eller nyckfulla. Våra beslut leder till vår egen utveckling, för det är just det. VÅR utveckling och VÅRA liv.

Avslutningsvis vill jag säga att det aldrig är försent att prova något nytt, för det ger oss alltid möjligheten att välja att fortsätta eller avbryta. Om jag avbryter så har jag provat och har ny kunskap med mig inför nästa val. För nya beslut blir det alltid. Hela livet ut.

Bild: Från vän med CC på Flickr. Fotograf Susanne Nilsson 

Publicerat:

i:

6 svar till ”Något måste hända!”

  1. Profilbild för Chatrine

    SÅ underbar läsning! Jag hoppas verkligen det inspirerar andra att leva sitt valda liv ❤️

    1. Profilbild för Anna
      Anna

      Tack vännen, ja det är roligt om det kan inspirera.

  2. Profilbild för Lena

    Igenkänningsfaktor 100%! ????

    1. Profilbild för Anna
      Anna

      Kan tänka mig det 😀

  3. Profilbild för Rolle o Carina
    Rolle o Carina

    Så är det,gäller att våga satsa för att vinna! 🙂

    Trevlig 2:a Advent…..

    1. Profilbild för Anna
      Anna

      Tack detsamma!

Senaste inläggen

Vädret

Ourique, PT
20°
Klart
06:5520:09 WEST
OnsTorFreLörSön
29°C / 11°C
27°C / 12°C
25°C / 11°C
25°C / 11°C
26°C / 10°C
Translate »
error: All content is protected! If you want to use an image, contact me.