Insikter efter en natt på golfklubb

Kobergs golfklubb

Älskar ju vyer och har därför hamnat på en golfklubb, igen. Och fått nya insikter!

Vaknar till fågelkvitter och personer som pratar lite på avstånd. Kan inte avgöra vilka fågelarter det är men det är i alla fall mysigare än fiskmåsarna på Savannen. De som pratar är golfare som är uppe med (tjäder?)tuppen för att gå sin runda.

Följande har landat i min hjärna i natt…

Mäns rakhyvlar är grymma

Ja det kan man ju tycka inte har med golfklubben att göra, men jo så är det. Här finns nämligen stora duschar, där man utan krångel kan raka benen. I husbilsduschen får en inte plats att böja sig utan att ha duschdörren öppen och då väljer jag såna aktiviteter när vi har tillgång till större dusch istället. Så. Igår kväll duschade jag och lånade med mig Rogers rakhyvel för min rakhyvel ligger i garaget, i necessären, i resväskan. Längst in.

Och där kan den stanna. Fy tusan vad kass den är i jämförelse med Rogers! Kan ju undra varför hyvlar avsedda för kvinnor är så värdelösa? Är vårt skinn måntro delikatare än männens? Jamen i så fall är det väl bättre att rakningen sker med ett drag istället för att behöva utsätta huden för 3-4 dragningar.

Huden är lenare än nånsin och inte alls irriterad. Mycket välmående skulle jag säga.

Är vi grundlurade för att de ska kunna sälja skit till oss kvinnor? Rakar du dig? Har du tillgång till en rakhyvel för män? Kanske du gör som jag och slänger din egen.

Jag vill prova på golf, tror jag

Har alltid var lite anti golf, framför allt för det tar så mycket tid. Något jag alltid hushållat med, prioriterat och vårdat. Men jag ser en framtid där golf skulle kunna få plats. Om jag vill. Jag har i alla fall börjat nosa på det och släppt in det i skallen för att låta det verka och gro. Det är ju en smidig aktivitet när man bor i husbil i alla fall! Om man har plats för klubborna.

Småfåglar vill jag inte vänja mig vid

På Savannen är det mängder av fiskmåsar som skränar, både dagtid och tidig morgon. Börjar vänja mig nu. Men här var det en tjädertupp som väsnades i går kväll, jösses tänkte jag, nu kommer den hålla mig vaken. Men nej då, den tystnade snabbt tack och lov och har varken setts eller hörts sen dess.

Däremot den ljuvliga fågelsången som väckte mig! Det ljudet vill jag inte vänja mig vid. De vill jag höra. Och njuta av. Deras sång och läten vill jag känna. Mer fågelsång till folket!

/Anna